Mångfald, integration och utveckling (8/3)

Igår genomfördes en workshop på temat gröna näringar, mångfald, integration och utveckling. Marias konditori stod för baklawa (som ni ser på bilden).

Cirka 20 engagerade deltagare från olika organisationer träffades för att bidra till ökad integration. Många intressanta områden lyftes upp, bland annat hur vi kan finna nya former för entreprenöriell utveckling inom gröna näringar. Flera goda exempel lyftes upp och det finns intresse för att utveckla projekt med fokus på entreprenörskap, vilket i många delar anses vara en outnyttjad resurs.

Vid seminariet presenterades bland annat några av de aktiviteter som genomförts inom ramen för projektet Framtidens lantbruk. Här har två matchningsmöten genomförts där kompetensbehov matchats med potentiella profiler för nyanlända. Utvärderingarna visar på goda matchningsmöjligheter, vilket kommer att följa upp framåt sommaren för att se vilka insatser som genomförts. Målsättningen är att kunna utveckla en integrationsmodell för gröna näringar som kan vara till stöd för kommande satsningar.

Seminarium – Grön Tillväxt med mångfald som utvecklingsresurs 170308

Linnéa Gustafsson redovisade också sin studie kring mångfald inom Arena Grön Tillväxt;
Kartläggning av horisontella kriterier (PDF)

Vill du engagera dig i frågan? Kontakta Henrik Barth, henrik.barth@hh.se

 

Hej Henrik Barth!

Du arbetar på Högskolan i Halmstad och är med och arrangerar en träff om möjligheterna med att inkludera nyanlända inom gröna näringar den 8:e mars. (INBJUDAN – Grön tillväxt och mångfald)

Varför gör ni detta?
Vi har under flera år arbetat med affärsutveckling i gröna näringar och ser en stor potential till ökad mångfald som en utvecklingsmotor för en levande landsbygd. Att kombinera forskning med insatser där vi matchar nyanlända med lantbrukare som är i en expansionsfas ger ett bidrag på flera plan.

Vad är syftet?
Några av de utmaningar som måste hanteras på ett klokt sätt är svårigheter med att rekrytera yngre förmågor som historiskt visat sig vara en viktig resurs för förnyelse och utveckling av lantbruket i Halland. Traditionellt har lantbruket gått i arv och i huvudsak sysselsatt familj och familjemedlemmar, men med en utveckling där den nya generationen väljer andra karriärmöjligheter behöver lantbruket i större utsträckning se mångfald som en utvecklingsresurs, inte bara som överlevnadsstrategi, utan som en konkurrensfördel för att möta framtida samhällsutmaningar.

Finns det några goda exempel som ni kan berätta om?
Hushållningssällskapet Halland har arbetat med att kartlägga de halländska lantbrukarnas situation och vilken typ av kompetenser och färdigheter som de efterfrågar. Vad som efterfrågas är inte heller alla gånger vad vi förväntar oss utan det kan handla om efterfrågan av hög teknikkompetens, försäljning och produktutveckling utöver traditionella gårdssysslor.

_____________________

Anmäl dig HÄR senast den 7/3.  Workshopen är en träff i Arena Grön tillväxts nätverk. Såväl deltagande som lunch är kostnadsfritt men vi fakturerar en administrativ avgift på 300 kronor exklusive moms om du inte anmäler förhinder eller ordnar en ersättare.  Avanmälan görs via e-post till linus.engdahl@regionhalland.se

För mer information eller frågor kontakta Henrik Barth, henrik.barth@hh.se eller Linnea Gustafsson, linnea.gustafsson@hh.se.

VARMT VÄLKOMMEN!

Innovationsstöd

Har du en grön affärsidé som du vill förverkliga? I Halland och nationellt finns många aktörer som finns till för att hjälpa personer med idéer vidare. I länken nedan har vi samlat en rad aktörer som på olika sätt stöttar innovationer framåt. Ta gärna en titt.

Innovationsstöd – Dessa aktörer kan du vända dig till

 

Arena Grön Tillväxt
Vår ambition är skapa och förstärka goda samarbeten och ett samspel mellan högskola, näringsliv och offentliga myndigheter, i en så kallat trippelhelix-modell. Trippelhelix-spiralen symboliserar rörelse, dynamik, förändring och förnyelse. Genom att samordna resurserna och samarbeta konstruktivt inom vår region, kan vi utveckla innovationsförmågan och skapa långsiktigt bärkraftiga företag och tillväxt.

Välkommen att kontakta oss vid fler frågor
info@arenagrontillvaxt.se

WORKSHOP – MÅNGFALD SOM UTVECKLINGSRESURS (8/3)

Har du idéer för hur nyanlända skulle kunna inkluderas i arbetslivet på ett enklare sätt? Då behöver vi dig!

Den 8/3 ordnar vi en workshop, med lunch, för att belysa förutsättningar för mottagning och integration i Sverige.  Exempel på integrationsprocessen och hur företag kan bidra kommer att lyftas. Handläggare, stödaktörer och inspiratörer träffas för att bygga kontaktvägar för vidare samarbete.

DATUM: 8 mars
TID:
11.30-14.00
PLATS:
Högskolan i Halmstad, Trade Center, våning 22, lokal Hav.

Träffa Arbetsförmedlingen – Gemensam lunch – Runda bordssamtal

ANMÄLAN: Anmälan dig HÄR senast den 3/3.  Workshopen är en träff i Arena Grön tillväxts nätverk. Såväl deltagande som lunch är kostnadsfritt men vi fakturerar en administrativ avgift på 300 kronor exklusive moms om du inte anmäler förhinder eller ordnar en ersättare.  Avanmälan görs senast 12 december via e-post till linus.engdahl@regionhalland.se

För mer information eller frågor kontakta Henrik Barth, henrik.barth@hh.se eller Linnea Gustafsson, linnea.gustafsson@hh.se.

VARMT VÄLKOMMEN!

Mer info

 

MITT GRÖNA EXJOBB – LINUS

“Större trähus – Varför byggs de inte?”

Linus läser byggingenjörsprogrammet med inriktning byggproduktion och projektledning vid Högskolan i Halmstad. Han kommer göra sitt examensarbete tillsammans med Emily Ödman, som läser samma program.

– Vad förväntar du dig av exjobbet?
Jag förväntar mig att vi når en intressant slutsats som bidrar till en förändring för trähusbygge i Halland. Vi har höga ambitioner. Under hela livet har jag satt höga mål för mig själv, det är så jag utvecklas.

Mitt gröna exjobb – Intervju LINUS

MITT GRÖNA EXJOBB – Pontus och Andrea

“Förnybara former i sjukvården”

Pontus Nord och Andrea Körberg Calmerfalk läser biomekanikingenjörsprogrammet vid Högskolan i Halmstad som i grunden är en maskiningenjörsutbildning och i det ingår kurser i bl.a. matematik, CAD, materiallära och produktutveckling. Deras utbildning har inriktning biomekanik och handlar till stor del om människan och våra funktioner.

– Vad förväntar ni er av exjobbet?
Vår förhoppning är att komma ut med en säljfärdig produkt eller i alla fall att produkten vi utvecklar ska kunna testas av människor.  Vi förväntar oss att lära oss mer om biomaterial.

Gröna exjobb – Intervju PONTUS och ANDREA

2016 REKORDÅR FÖR BIOBRÄNSLEN

Andelen biodrivmedel ökade under 2016 och svarade för 18,6 procent räknat på energiinnehåll av alla levererade drivmedel för fordonsdrift i Sverige, enligt SCB. Var fjärde liter diesel var biodiesel och totalt användes 17,2 TWh biodrivmedel.

Siffrorna innebär att Sverige är bäst i Europa när det gäller att byta från fossila drivmedel till biodrivmedel. Globalt är det sannolikt bara Brasilien som kommit längre än Sverige i omställningen bort från fossila drivmedel. Det säger Gustav Melin, vd i Svebio.

Artikel: 2016 rekordår för biodrivmedel i Sverige

 

Fakta (Svenska Bioenergiföreningen):

  • Under 2016 användes totalt 17,2 TWh biodrivmedel, varav 11,5 TWh var HVO-diesel, 3,2 TWh var FAME (rapsdiesel), 1,3 TWh var biogas och 1,3 TWh var etanol. Biodrivmedlen svarade för 18,6 procent av alla försålda drivmedel, och 25,1 procent av all diesel, räknat på energiinnehåll.
  • Biodrivmedel är alla drivmedel som har ursprung i biomassa. Koldioxid från biodrivmedel bidrar inte till ökningen av växthusgasutsläpp. Utsläpp från transportsektorn står för en stor del av de svenska utsläppen av koldioxid. Miljömålsberedningen har föreslagit att utsläppen från transportsektorn ska minska med 70 procent till 2030. EU:s mål är att minst 10 procent av alla transportbränslen ska vara förnybara 2020. Då tillåts dubbelräkning för andelarna för biodrivmedel från avfall och cellulosa. Sverige klarade EU-målet redan 2012.

My green master thesis – Ansu Alex (India)

Ansu Alex, from India, is an international student at Halmstad University (Högskolan i Halmstad). She´s studying Renewable Energy Systems at a Master level. She has previously worked with quality assurance and is interested in renewable energy, biofuels and transport.  Ansu came here to study in the fall of 2016 and is doing her Master thesis this spring. Her commitment and ambition is astonishing and she has decided to pursue the project of
Fuels for heavy transports”.

What are your expectations?

I read in a research paper that there´s a food vs. fuel battle going on. It´s a tricky situation and I want to do something to show that biofuels really are sustainable and that we can use them in a good way. If used in the right way it is sustainable and I would like to make that argument with my thesis. If there is a balance between biomaterials used as fuels and biomaterials used for food then that is good. I feel optimistic about the outcome of my thesis.

Interview – My green master thesis – Ansu Alex (PDF)

 

Interview: Jasmine Lindeberg, Student Coordinator, Halmstad University

Fiskodling på land – intervju med Elisabeth Falkhaven

Hej! Elisabeth!
Du har gjort en förstudie om landbaserat vattenbruk
, med inriktningen att odla fisk på land. Varför är det en bra idé? 
– Genom att odla i slutna system kontrollerat på land kan vi få ett bra och nyttigt protein på ett hållbart sätt. Många vill äta fisk men inte bidra till utfiskning av bestånden i haven. Att odla i bassänger på land är en lösning på det problemet. 

 
Hur fungerar vattenbruk?
 Idén är ganska enkel egentligen; du har en fisktank där fiskarna är och tillför värme och syre till vattnet och renar vattnet på ena eller andra sättet. En viktig del är vad du utfodrar fisken med. Idag odlas mycket rovfisk (ex. lax) och den utfodrar vi med fisk som är fångad i haven. Då blir det inte hållbart. Vi behöver äta fisk som vi kan mata med mer vegetabilier. Beroende på dina förutsättningar och omständigheter kan odlingen utformas på olika sätt (Läs mer i förstudien)Fördelarna är att produktionen sker i ett slutet, väl kontrollerat system, att slammet tas om hand och används som gödning och att man får ett nyttigt och bra protein. Även växthus kan tillkomma för odling av grönsaker, så kallad Akvaponik. 
 
Vem kan driva ett vattenbruk?
– Det finns olika sätt att odla fisken på. Du kan göra det i stor skala eller i mindre skala, eller till och med på din husvägg där hemma. Om man har spillvärme i någon verksamhet, ska man absolut räkna på om fiskodling är något man vill satsa på. I andra länder är man mycket längre framme. Sverige ligger efter vad gäller vattenbruk.
 
Vad beror detta på?
– Politiken har satt uttalade mål om att satsa på detta. Men ändå är det svårt att komma fram med tillstånd mm för de företagare som vill satsa. Det är en ny näring och några som har startat har haft svårt med lönsamheten. Det offentliga behöver finnas med och stötta initialt. Mer kunskap måste in hos myndigheter, förändringar behövs i miljöbalken och våra regler för djurhållning är inte skrivna för fiskodling. De som redan har startat är förebilder och inspirerar kring vattenbruk – vi skulle behöva fler testbäddar som visar upp vattenbruk och driver kunskapen framåt. 
 
Vad är utmaningen framöver?
-Svenska regler för fiskodling är snåriga och svårgreppbara – ny lagstiftning och kunskap om fiskodling behövs hos myndigheter. En annan viktig fråga, förutom tillstånden, är slaktfrågan. Hur gör vi den på ett djuretisk riktigt sätt? Det finns lite forskning kring vad fiskar upplever. Förr trodde man tex. att en elektrisk stöt skulle hjälpa för att bedöva fiskarna inför slakt, men nu verkar det som att det vi tar bort är deras förmåga att röra sig, vi paralyserar, de känner fortfarande smärtan men kan inte visa att de gör det. Myndigheter skulle också behöva samla all information om tillstånd, vad som krävs, i en enkel och tydlig guide för blivande vattenbrukare och skapa mer intresse för produktionen.
 
 Varför ska vi satsa på fiskodling på land?
– Fisk är nyttig mat för oss människor och vattenbruk i slutna tankar där man tar om hand det avfall som blir och matar fiskarna med ett hållbart foder, gör produktionen hållbar, men vi måste ha med oss etik och miljö i denna utvecklingen.
 
Hur tror du Halland kan bidra inom vattenbruk?
– Vi skulle kunna anlägga en testbädd för att visa hur vattenbruk går till på någon lämplig plats i Halland. Men, det offentliga måste vara med och bana vägen om det inte ska ta ännu längre tid innan vi får driv i vattenbruket i Sverige.
 
Var hittar man mer info? 
– Vi har tre vattenbrukscentrum i Sverige (Swemarc) och på nätet finns en del information. Göteborgs Universitet har en kurs i fiskodling. Men som sagt, just nu drivs detta av eldsjälar.
 
Exempel på aktörer som finns i Sverige idag:
Vega Fisk
Peckas naturodlingar
Gårdsfisk (säljer till ICA och COOP)
Stadsjord (Radioinslag SR: “Stadsodlad fisk kan göra oss självförsörjande“)

/Carina Sundqvist

Sida 4 av 11« Första...23456...10...Sista »